♥
Tittar på en film från andra världskriget. Och jag ryser. Och jag är på väg att börja gråta. En efter en dör dem på vägen mot frihet. Skriver samtidigt på ett skolarbete om mänskliga rättigheter. Och jag undrar hur jag kan sitta här, i soffan, äta gott och låta människor svälta runt om i världen. Hur kan livet vara så orättvist?
han
Det är då jag behöver det allra mest.
<3
cameron diaz
Ville bara dela med mig!
som det kan gå
simply toss a coin
WIIIII
2. Fler "riktiga" fotorundor.
3. Sockerberoendet ska väck!
4. Kameran ska med oftare och användas flitigare.
5. Försöka göra mitt allra bästa nu sista månaden i skolan. Har tappat lusten totalt. Måste bita ihop lite till nu innan sommarlovet.
underbara vän
tummen upp och tummen ner lista
happiness is a mood, not a destination
våren? Hallå? hör du mig?
Gymnasieval
Har tänkt så det knakar hela eftermiddagen och det känns som att jag slutligen kommer att hamna på Rudbeck, med en bred utbildning, en stor skola och med massor av traditioner? Kul, eller inte? Ingen aning. Jag har inte fått en så bra bild av hur Rudbeck arbetar. Ungefär som jag gör idag, fast i en svårare grad? Säkert. Traditionellt med böcker. Dock behöver inte det vara negativt. Jag trivs med arbetssättet vi jobbar med idag, och jag tycker nästan högstadiet är lite för lätt. Det är ingen utmaning för mig. På något sätt längtar jag efter en svårare nivå.
Det känns som att skulle jag inte välja Naturvetenskap på Rudbeck, skulle jag ångra mig, när det är 'försent'. Jag skulle sakna kemi, fysik och biologi för mycket om jag valde en linje som inte innehavade de ämnena till en svårare grad än 1. Trots allt är det de ämnena som är mina favoriter. Kemilabbar, forskning, allt.
Just nu känns det som att jag börjar bestämma mig för Rudbeck, men så är det inte heller. Jag har inte valt än, och än vet jag inte heller vad som är det rätta för mig. Tänk om det går dåligt på Rudbeck? Om jag inte klarar nivåerna. Jag är trots allt inget snille i matte och jag är inte tvärsäker på engelska.
Nej, varför säger jag så för? Jag tycker både ämnena är kul, så självklart kan jag klara det. Jag kan för tusan gå ut med toppbetyg, om jag vill och orkar. Jag är inte skoltrött än, verkligen inte, långt därifrån. Kanske får jag slita som en djur i gymnasiet. Men det är tre år till. Tre ynka år. De tre sista åren har gått så fort så jag vet inte vad, hur snabbt kommer inte åren i gymnasiet att gå? Sedan kan jag åka utomlands och jobba ett år, leva livet, vila upp mig. Sedan kan jag läsa allt jag vill. Jag kan starta ett eget företag, arbeta som frilansare för ett tag, arbeta med bokföring, vara lärare, bli jurist.. exakt vad jag vill!
Nu sprider sig faktiskt ett leende över mina läppar. Jag börjar faktiskt bli klarare i huvudet. Natur, det är det som passar mig och det är det jag ska gå. Vart? Det får vi se.
insperation
Texter, bilder, kläder, vardagssysslor, allt har börjat inspirera mig inför sommaren som kommer. Det kommer i alla fall gå rätt fort, v.8 är det prao, v.9 sportlov, v.11 åker vi till Österrike och v.16 är det påsklov. När våren kommer blir man ju dessutom mycket piggare så då flyter ju allt på och man uppskattar allt mycket mer.
Ser ni ärren (prickarna) på mitt högra ben? De har försvunnit helt! Nästan i alla fall, man kan ana dem lite svagt om man tittar riktigt noga. Fick blod/bläckblåsor? när jag var i Thailand för ett år sedan. Jag fick faktiskt aldrig veta vad det var. Svarta/blå/röda/lila färgade blåsor över hela smalbenet haha..
du är varm och förtrolig
den bästa glädjen
Det finns massvis med människor därute som skulle vilja kunna en himla massa. Hur många gånger har man inte hört: "Åh, så skulle jag också vilja kunna göra!" Vill ni verkligen kunna det, lär er. Det finns inga gränser. Ni kan. Det kanske inte går fort och det kanske krävs att man är envis och har ett bra tålamod. Men vill man verkligen, så har man både tålamodet och envisheten.
Vill man lära sig att rita, som jag nu gett mig in på, gör det, men förvänta er inte att det blir precis som ni tänkt er de hundra första gångerna. Ge inte upp efter den första teckningen. Gör klart den. Finslipa. Försök. Titta runt på internet efter tips eller rita helt enkelt av någon annans bild bara för att träna.
Det är så många som vill kunna saker, men inte gör något av det. Men är det inte det livet handlar om, att lära sig nya saker och utvecklas? Tänk sedan när man äntligen har lyckats med teckningen, lärt sig att stå på händer eller slått sitt rekord i spåret? Är det inte den glädjen som är den bästa? 
Jojjo är glad över att hon lyckades likna vid pippi hahaha! :-D
letter
Det finns en låt som handlar om dig. Jag försöker att inte lyssna på den, men vissa stunder kan jag inte låta bli. Gång på gång intalar jag mig själv att du är fel, för det är du. Jag lurar mig själv gång på gång och inte förrän nästa gång vi ses inser jag att jag blivit lurad, igen. När jag ljuger för mig själv så är det alla dina brister jag ser. Men när vi sedan ses och pratar existerar dem inte längre. Du skulle kunna göra vad som helst mot mig och jag skulle ändå inte kunna bli arg, bara ledsen och besviken. Jag är svag för dig, trots att jag inte vill. 
mina mål & löften 2011
Men sedan då. Målen, det är väl dem som är det viktigaste? Vad man vill uppnå med allt. Mina mål är att när allt är som värst i skolan, när snön är slask och allt bara känns jobbigt så ska jag bara släppa allt för kanske en dag och göra något riktigt roligt så att jag orkar fortsätta. Jag ska inte ge upp, jag ska njuta av livet så mycket som det bara går, jag ska ha roligt och göra varje dag speciell. Jag ska umgås med vänner och jag ska skratta och vara glad. Jag ska vara glad över det jag har och inte sörja det jag inte kan få.
Så, jag fick en strålande start på detta nya år, så det känns väldigt bra. Så ska det också fortsätta. Sedan har man ju sina svackor, men det handlar bara om att kämpa sig därifrån, för svackorna, de kommer.
En glad mamma första dagen på det nya året!
9 juni 2010
Det skrevs den 9 juni denna sommaren i min gamla blogg, dagen innan sommarlovet. Nu står man här och kämpar med plugg och betyg. Det känns ju lite sorgligt, men sådant är väl livet antar jag. Den där dagen kommer jag få känna några gånger till i mitt liv, det tröstar mig lite och egentligen borde jag väl inte klaga. Skolan är rolig, bara att det blir lite jobbigt när det är så mycket hela tiden.
♥
men för någon annan kan du vara hela världen
så fortsätt kämpa och gå
för finns det liv, finns det hopp, finns det kärlek
Samvetet är straffet, i alla fall det värsta
♥
För mig är det verkligen inte okej. För mig är alla människor lika mycket värda, och jag menar det verkligen. Oavsett kön, sexuell läggning, handikapp och utséende. Hur intressant och trevlig vore denna värld om alla skulle se ut på ett viss sätt & vara på ett visst sätt? På våran skola har vi ett arbetslag för de som har vissa behov av hjälp, och de verkar verkligen lyckliga.
Man borde innan man blir förälder tänka igenom vissa frågor som ungefär: skulle jag klara av att ta hand om ett barn som har ett handikapp? Är svaret nej på den frågan, kanske man inte ska ha ett barn över huvudtaget. Ville bara visa den här videon som jag såg idag under SO.n där vi jobbar med etiska dilemman, skrev lite åsikter om det också, för jag riktigt ledsen när jag ser videon och samtidigt vet att folk sätter stop för liv, bara för att de inte tillhör den 'normala' sorten av människor.
when I see your face, it's not a thing that i would change
cause you're amazing, just the way you are♥
where you go now is up to you
jag är lycklig
Livet är ju nästan för bra ibland. Tur är väl det. Det är lite som en berg och dalbana. Det är inte alltid man hänger med i svängarna, ibland gör det ont om man inte hinner spänna sig men sedan kommer den roliga hissnanden känslan i magen och man glömmer allt det onda. Och bra är det väl att det onda också kommer, för hur skulle vi annars kunna känna glädjen? Då skulle vi ju inte veta hur underbart det är att vara glad. För några dagar sedan, möjligen i torsdags, ville jag inte gå upp ur sängen. Jag fick göra allt mekaniskt och bara försöka överleva dagen. Det måste få finnas dagar som dem, så att man kan njuta av dagarna som är som idag.
Gasen är snart slut så kanske ska lägga mig i ett varmt bad istället? Vi ser det som uppladdning inför den veckan som kommer. Älska livet
what about the seasons in sweden
Det blir bara kallare och kallare, mörkare och mörkare för var dag som går. Lite mysigt är det allt, förutom den tröttheten som också medföljer. Kroppen är ju inställd på att när det är mörkt, ska man sova. Förr i tiden gick dom ju efter solen, och jag menar, de sov väl också på natten? Somnade de klockan 4 på eftermiddagen under vintertid? Är det därför man blir så trött när det mörknar? När den mörkaste tiden på året kommer är det helt becksvart redan när jag ska åka hem från skolan på måndagar, klockan tjugo över fyra.
Fotograferingsmöjligheterna minskar ju längre in på vintrarna man kommer. Det är annorlunda miljö att fotografera i (inte negativt!) men vilken tid på dygnet ska man fotografera under vardagar? Vad gör man om det är mörkt när man lämnar hemmet på morgonen och om det är mörkt när man kommer hem? Ska man bara ha tid att fotografera när det är helg?
Trots allt det negativa med att det blir mörkt fort så älskar jag det faktiskt. Jag tycker inte om att bada när det är ljust. Helst har jag det helt svart när jag badar, kanske ett litet värmeljus. Tänk vad skönt och komma hem och lägga sig i ett varmt bad efter en jobbig dag i skolan. Sedan älskar jag att ligga i mitt rum och bara fundera och titta på stjärnorna.
Man kan ta dom här extrema mysdagarna och bara mysa ner sig med vänner framför film som man inte vill göra under sommaren. Dessutom ger ju solen så bra humör och energi när den väl skiner. Får ni också lust att bara dansa, sjunga och verkligen njuta av livet när solen skiner under hösten och vintern när det annars är så mörkt och trist?
Snön blir så vacker när den gnistrar från solen och de friska promenaderna är det ju verkligen inte fel på. Jag är glad att våra årstider ändras så pass ofta som dom gör, jag skulle inte vilja leva utan någon av dem. Vi har fem Etioper två vuxna, (en rektor och en lärare), och sedan tre elever på besök i vår skola och som ska bo hos vissa elever på skolan. En som ska bo hos min kompis Love sade såhär när jag frågade om hon tyckte det var kallt här i Sverige (självklart på Engelska):
- Ja. I Etiopien är det bara varmt. Det regnar mycket under vissa perioder och våra sommarperioder är under Juli och Augusti men det är varmt året runt. (något sådant)
- Okej, sade jag, just nu har vi höst här i Sverige.
- Höst? sade hon.
Jag och Love fösöker prata långsammre och verkligen förtydliga ordet Autumn.
- Det är en årstid mellan sommar och vinter, det börjar bli kallare, säger jag tillslut, när jag inser att hon inte har en aning om att det ens finns något som kallas höst. Varken på sitt eget språk eller på Engelska. Tänk vad bortskämda vi är här i Sverige med ett så varierande klimat. Njut av det. 
Oj vilket inlägg det blev här alltså, haha. Fingrarna bara flödar. Kanske ska sätta mig ner och skriva?